VAL24 Riksdagsvalet 13 september 2026 Om Metod

Vem får makten den 13 september?

Simulerad mandatfördelning och regeringsunderlag utifrån opinionsläget den 17 augusti 2026.

S, V, MP och C är det starkaste regeringsunderlaget i 89 % av utfallen, med 187 mandat och egen majoritet i 92 %.

Socialdemokraterna störst med 117 mandat. Streckad linje: 175 mandat, gränsen för egen majoritet.

Regeringsalternativen

Varje kombination här är en som ett partiledarskap faktiskt har pekat ut inför det här valet. Sannolikheterna kommer från samma 10 000 simulerade valresultat.

  1. S, V, MP och C

    187
    Egen majoritet 92 %
    Störst underlag 89 %

    Samma vänsteralternativ med Centerpartiet, som lämnat Tidösidan men inte bundit sig till de rödgröna. Dagens Nyheter , 15 augusti 2026.

    Intervall 176–198 mandat.

  2. M, SD, KD och L

    162
    Egen majoritet 8 %
    Störst underlag 7 %

    Kristersson och Åkesson meddelade den 1 april 2026 att de avser bilda en fyrpartiregering där SD blir regeringsparti. TV4 , 1 april 2026.

    Prognosen placerar Liberalerna under fyraprocentsspärren. Underlaget blir i så fall 3 partier, inte 4.

    Intervall 151–173 mandat.

  3. S, C och KD

    167
    Egen majoritet 18 %
    Störst underlag 3 %

    Centerledaren Elisabeth Thand Ringqvist säger sig vilja bilda regering med Socialdemokraterna och Kristdemokraterna. Dagens Nyheter , 15 augusti 2026.

    Intervall 156–178 mandat.

  4. S, V och MP

    162
    Egen majoritet 7 %
    Störst underlag < 1 %

    De tre partier som stod emot Tidöavtalet under mandatperioden och som fortsatt utgör vänsteralternativet. Riksdagen , 17 oktober 2022.

    Intervall 151–173 mandat.

Ingen av kombinationerna når 175 mandat i < 1 % av utfallen. Sverige har en regel som gör att en statsminister tillträder så länge inte en majoritet av riksdagen aktivt röstar emot. Ett underlag under 175 kan därför ändå räcka för att regera.

Det parterna säger och det siffrorna säger

M, SD, KD och L är den kombination som pekats ut senast, men den når egen majoritet i bara 8 % av utfallen — mot 92 % för S, V, MP och C. Prognosen räknar mandat, inte viljor: den säger vad som är möjligt, inte vad partierna kommer att välja.

Parti för parti

Mandat och röstandel. Spannet är det som fyra av fem simulerade valresultat hamnar inom, av 10 000 stycken.
Parti Mandat Intervall Andel Över 4 %
Socialdemokraterna 117 108–127 32,4 % > 99 %
Sverigedemokraterna 74 66–83 20,5 % > 99 %
Moderaterna 63 55–71 17,3 % > 99 %
Centerpartiet 25 19–31 6,8 % 98 %
Kristdemokraterna 25 19–31 6,8 % 98 %
Vänsterpartiet 23 17–29 6,3 % 97 %
Miljöpartiet 22 16–28 6,2 % 95 %
Liberalerna 0 0–0 1,9 % 1 %

Spärren avgör

Ett parti under fyra procent får inga mandat alls, och ett strax över får ett tjugotal på en gång. Det är därför prognosen simuleras i stället för att räknas ut på snittet: hoppet syns inte i ett medelvärde.

  • Liberalerna ligger på 1,9 % och klarar spärren i 1 % av utfallen. I de utfallen tar partiet 14–18 mandat.

Så räknas prognosen fram

  1. Opinionssnittet. Alla publicerade mätningar räknas samman. En mätning väger tyngre ju fler som svarat och ju nyare den är, och det varje institut brukar mäta fel dras bort först. Se snittet och varje enskild mätning.
  2. Hur fel snittet brukar bli. Samma uträkning görs om för varje tidigare val och jämförs med hur det faktiskt gick. Ju längre kvar till valdagen, desto mer fel. Det är det uppmätta felet som bestämmer hur brett spannet blir — inte den felmarginal instituten själva anger, som är betydligt mindre.
  3. 10 000 simulerade val. Varje tänkbart resultat räknas om till mandat med exakt samma metod som Valmyndigheten använder på valnatten: fyraprocentsspärren, de 310 mandat som tillhör en valkrets, och de 39 som fördelas sist för att jämna ut skillnader mellan valkretsarna.
  4. Regeringsunderlagen. Varje kombination som partiledarna pekat ut räknas i varje simulering. Ingen kombination är påhittad av VAL24, och varje påstående länkar till uttalandet det bygger på.

Brukar prognosen stämma?

Modellen prövas genom att ta bort ett val i taget: den ställs in på tre val och får sedan gissa det fjärde, som den inte har sett. Sedan räknas hur ofta resultatet faktiskt hamnade där modellen sa att det skulle hamna. Av 252 sådana gissningar stämde det så här:

  • Där modellen lovade att träffa varannan gång träffade den 54 % av gångerna.
  • Där den lovade fyra av fem träffade den 82 %.
  • Där den lovade nitton av tjugo träffade den 90 %.

De två första stämmer alltså bra. Det sista lovar för mycket: verkliga val överraskar oftare än modellen räknar med. Fyra val är dessutom ett tunt underlag, och 2018 — då KD och SD rörde sig kraftigt sent — missades klart sämre än de övriga.

Prognosen är VAL24:s egen beräkning och aldrig ett officiellt resultat. Den bygger på opinionsläget den 16 augusti 2026 och räknar inte med händelser i valrörelsen som ännu inte syns i mätningarna.